soysofie

Är precis hemkommen från Cirque de Solei´s föreställning "Wintuk". Vi kom ganska sent, mina värdföräldrar tenderar till att alltid vara sena. (Idag skulle min värdpappa komma hem kl 12pm, han kom kl 4pm) Men vi hann med en bit av 1a akt iaf.
Så fantastiska artister. Helt ofattbart hur kreativa och duktiga dom är. När man hela tiden tänker, "Nej nu kan det inte bli bättre/mer avancerat/galnare/häftigare", så blir det precis allt det på en och samma gång. Föreställningen var i Madison Sq Garden, och scenen var inte optimal för hur man tänker sig en CdS show. Detta var mer som en barn-teater med extremt duktiga artister. Det var bra, men jag kände inte den där magiska känslan jag förknippar CdS med. Vill hemskt gärna ser mer. Mer. Mer.

Dagen har varit lugn, ganska irriterande att behöva jobba dagen efter Thanksgiving dock. Var så kul igår i CT, hade gärna stannat där. Middagen var fenomenal. Country Cluben också. Zoe´s familj var precis som hon utlovat, helt och hållet galen. För det första är dom 60 pers, för det andra är alla stidslystna, för det tredje är alla mycket bra på att dricka. Summan av det hela: En hel lyckad, kaotisk, galen och riktigt roande första thanksgiving. Jag hade superkul. Super som i supa för gud vad det dracks. Efter middagen åkte vi från barnbordet, som var en samling 20+ års kusiner med vänner, till ett houseparty i närheten. PRECIS så man tror att ett houseparty i fina förorten ska vara, var det. Precis som i alla collegefilmer man sett. Precis just så. Fanns dock ingen kag, bara finare sprit och viner och champagne. Funkar det med. Efter någon timma där var det dags för omtalade baren "the Horseshoe" i Southport, CT. Southport är en liten förort som är hyfsat exclusiv, med en bar, "the Horseshoe", ett postoffice, en hardwarestore, en järnväg och ingenting mer än gigantiska villor. Hann med en drink sedan var jag tvungen att bege mig till tåget för att åka hem till city. Blir ev. raincheck imorgon då jag är bjuden på middag hemma hos Zoe´s aunt. Vore kul.
Zoe´s familj består av 8 syskon, varav tre av dom är över 20. Idag åkte den yngre delen av familjen + föräldrar till deras andra hus i Vermont, så äldre syskonen har huset för sig själva hela helgen. FF! Så därmed har dom självklart houseparty imorgon efter middagen. Kan jag ju inte missa!
En komisk (eller nja) parentes är att släkten Barry var upprörda igår. Väldigt upprörda. Upprörda över en viss ung mans val av collage. 16åriga kusinen tillika simlöftet Matt, har sökt in till alla tänkbara fina skolor med lovande simlag. (han är rankad 2a i USA för killar under 20 år). Hela släkten Barry har alla barn på IVY-leauge schools, och herromdagen fick Matt reda på att han redan blivit accepterad till Harvard och till... ush, hör på denna. Stanford. Nu till den hemska biten. Han valde Stanford. KATASTROOOOF!!! ALLA var på honom. "HUR kan du välja den där hemska skolan som börjar på S??" Stackars grabb. Ha.

Nu ska jag ha spakväll. Fixa naglarna, ansiktsmask, brun-utan-sol, godis och bra film.
Uppdaterar med bilder ngn annan dag, tog bara bilder med Zoe´s kamera igår. Tills dess. Peace.

GRATTIS MAMMA!!!!!!!!
HIPP HIPP HURRA FÖR BÄSTASTE MAMMA IDAG!
Hoppas du fick en bra dag mor och att pappa och Johan skämde bort dig extra mycket. Hade jag varit hemma hade jag tagit med dig på spa och fått massage och ansiktsbehandlig. Du har det innestående!
Saknar dig mommy!
Puss på din dag!

Igår var jag och Zoe på dubbeldejt med samma kille. Inte lika knepigt som det låter. Zoe träffar en svensk kille som heter Niclas som jobbar för FN och ville presentera oss svenskar för varann. Var supertrevligt. Började på 21 Club, ett riktigt sjysst ställe, för apple martinis och kvällen avrundades på Dorian´s som hade kareokekväll. Men lugn, det blev ingen sång från min sida. Tur för resten av besökarna..

Imorgon är det Thanksgiving. Jag är ledig och har valt att inte fira med min familj. Känns meningslöst att vara här bara för att. Min mamma pratar ju knappt med mig så nej. Ska jobba hela fredagen ändå, det får räcka. Vi ska på Circue de Solei på fredag förresten, på föreställningen "Wintuk" i Madison Sq Garden. Ska bli helt fantastiskt kul! Men nej, Thanksgiving firar jag med Zoe´s familj i stället. På en förnäm Country Club upstate. Var ett heltids projekt att få en plats vid bordet till mig. Måste annars vara både medlem och ha bokat månader i förväg. Men I´m in! Ska bli spännande. Men hjälp vad ska jag ha på mig? Långklänning är dresscode, och det har jag inte en enda av. Zoe ska hjälpa mig. Hon har ett par stycken.
Jag har dock fått en varning av Zoe att inte, under några omständigheter ge mig in i någon form av diskussion med någon. Hon har beskrivit dessa måltider som ett spektakel utan dess like, kalkon som flyger i luften till följd av hetsiga debatter mellan familjen och familjens enda självutnämda liberal. Bland annat. Zoe´s familj är uppdelad i två delar; advokater och investment bankers. Kanske säger en del. Ska se till att sitta vid barnbordet så man kan impa på nån 10 åring iaf. Kanske. Haha. Ska bli så himla kul hur som helst.

Glad kalkondag allesammans!
Xoxo

..otra vez.
Syssling Jonathan var med. Han trodde han skulle på en modern dansföreställning stackarn. Han blev minst sagt konfunderad när vi kom in i lokalen och möttes av mc´s som uppmanade samtliga besökare att höja näven och sänka huvudet och säga "Obama". Hahah..
Innan konserten och showen vad jag och J på middag på Hudson St. Så god italiensk mat. Och billigt. Försökte nu en gång för alla fundera ut hur vi nu är släkt? Mamma hjälp?!

..In action.
Superman style!

..Dansshowen var så. himla. bra. Kanske lite rörig men det var en liten scen. Tresa var SÅ BRA!!!! Jag skrek högst, Gonza inräknad ha.
Så många duktiga dansare det finns. Kändes så himla konstigt bara att inte vara på scenen själv, och för första gången i mitt liv tänker jag tanken "jag önskar jag kunde dansa". Den kommentaren har jag fått i hela mitt liv av icke-dansare efter diverse shower. Nu var jag en av icke-dansarna. Konstigt och fruktansvärt jobbigt. Men jäklar vad inspirerande!!
BDC HERE I COME! =)

gick fort. Var en bra sådan. Med ett undantag jag kommer till sen..
Telma stack till Boston, och det är löjligt men oj vad det kändes att hon åkte. Vi umgås verkligen varje dag så att inte se henne på tre hela dagar (!) var knäppt.

Har mer eller mindre bott hos Zoe hela helgen. Himmel vad det är skönt att känna sig ifred och kunna prata om allt utan att känna sig avlyssnad eller iaktagen. Känner mig aldrig helt trygg här hemma.
Gått ut från kl 2pm till tidig morgon och ut igen 2pm. Har varit två galna födelsedagsfester i helgen som båda startat och slutat tidigt i två olika bemärkelser. I lördags gick vi och shoppade vintarkappa till mig. Gick igenom hela stan och heeeela Macy´s (Macy´s är VÄRLDENS största department store, ville bara kommentera det.) Vi gav upp och skulle hem hem hem för det var så kallt. Sprang till Grand Central och såg... H&M. Eh, vi sticker in och kollar bara. Man vet ju aldrig. Gick igenom jackorna på 1a våning och hittade ingenting av intresse.
"Ska vi inte kolla 2a våningen också?" Zoe
"Neeeeej, H&M har inget..." Jag.
"Jo, men kom, vi är ju ändå här" Zoe.
När rulltrappan tar oss upp till 2a våning ser jag den. DEN. Jackan jag visualiserat hela hösten. Precis just där. I alla storlekar utom min. Höll på att tappa andan. Gjorde ont i hela mig att se den fina kappan där, och inte i Sofie´s storlek. Fick nästan en tår i ögat. Min sedvanliga otur. Till Zoe kommer triumferande med en 34a hon hittade på "fel" ställe. Jubel. 30% off bara idag? Jubel igen. Whoho! Vinden har vänt, jag har en kappa.

Senare på lördagen var vi med grabbarna på korten nedan. Började i Hash fantastiska penthouse våning, sen till G.b. Efter bra ös på Gold Bar bestämmde jag och Z och för att dra vidare. Hade fått massa text om att det var bästa partyt i stan på Room Service. Sagt och gjort, åkte dit. Hemskt! Skabbigt! Ush! Där ville vi inte stanna. Var där i 10 min. Tog en taxi hemåt då klockan redan var 5, i taxin upptäcker jag att min sminkväska är BORTA!!! Alltså, ni som känner mig, smink är halva jag. Inte för att låta allt för ytlig efter mitt inlägg om kappan. Så vi åkte tillbaka och gick igenom bordet vi satt vid men nepp, puts väck. Är på sätt och vis glad att det bara var sminkväskan och inte min kamera eller plånbok som låg djupare i min väska. Hade vi stannat längre hade även dom varit borta. (Telmas kompis Pattra fick sin väska stulen förra helgen. Med hennes smink, hennes splitters nya kamera, sin vintage Prada plånbok, sin iPhone och sina nya skinnhandskar med casmirlinning i. Så jag ska väl inte klaga även om jag värderar det sminket jag hade med mig till en 1000-lapp.) Snyft, men esh!
Nu till det värsta som hände i helgen. När vi kom hem till Zoe och jag skulle ta ur mina linser som är 5 dagar gammla (är månadslinser) och insåg att linsvätskan låg i sminkväskan som nu var stulen blev jag lite ledsen. Men Zoe hade clear eyes, en vätska som gör ögonvitan vit och gör irriterade ögon friska. Lästa vad vätskan bestod av och det var en saltvattenlösning, och efter mina laboratorie erfarenheter av kemiska vätskor tänkte jag potato potato. Och badade mina linser i c.e. Igår morse satte jag i linserna och begav mig hem. Hade i dom max 1 h. Det sved och var lite obehagligt, och folk kollade konstigt på mig i tunnelbanan. Tänkte att jag såg allmänt trött ut. Men HJÄLP! När jag kom hem och såg mig i spegelen svimmade jag, nästa. Mina ögon hade en skarp blodröd rand runt hela irisen. Jag höll på att dö, började hyperventilera och i panik ringde jag hem samtidigt som jag började googla side effekts of clear eyes. Gick in på msn och frågade alla om någon vet om jag kommer bli blind eller permanent blodrödögd? Johan, tack, du lugnade mig rejält. Och Paulina, tack tack tack när du sa att en kompis hade gjort exakt likadant och hon fick tillbaka sin ögonvita efter en dag. Men hjälp vad rädd jag blev. Stirrade i spegelen och grät och såg mina pupiller vidgas och smalna om vart annat. Skräck för mig med min ögonfobi. William, minns du när en lins åkte bakom mitt öga i Barcelona? Då trodde jag att jag skulle dö. Jösses, men nu har jag fiiina vita ögon igen och även om min närsynthet är kvar så ser jag precis som vanligt. Och ja mamma, sitter med glajjorna på nu. Och vet exakt vad jag ska önska av tomten. Nya sådana.


Morgonen har gått till tvätt och städning av mitt rum. Mysigt att bara fixa och dona ibland. Ska på lunch med min favvo syssling på svenska cafét FIKA kl 2.30. Mysigt, så kul att ha en släktig här. Sen att han är super på alla sätt gör det inte helt fel heller. Ska gå igenom lite släkthistorik idag. Har blivit prat om så mycket annat när vi setts innan.
Senare ikväll har Tresa ett stort dansuppträdande jag ska på. Har dratt ihop ett litet gäng T-supportar. Go T! tishor, Go T! flaggor och liknande. Heja. Ska bli kul.
Nej, nu tillbaka till städ.
Massa kramar!

Hash, jag och Zoe. Fråga mig inte vad jag vill med mitt krokiga peacetecken. Ser ni min nya ullkappa?? Ska visa mer sen.
Hash föräldrar är från Egypten och vår cabdriver var egyptier han med. När vi kom fram till Gold Bar så började dom bråka. Skrek sjuhelvetes högt på varandra. Jag blev helt stirrögd och lite rädd. Vad hände? Gjorde vi något? Va va va? Var skraj, tills chaffisen och Hash började gapskratta. Dom lurades. U got me!
Mitt hår är förövrigt inte stylat av Troy denna kväll, Greg däremot gick lös och "fixade" min lugg med hårnålar då han tyckte mina fina flätor "looked like shit". Ha, det första jag gjorde när vi kom fram till G.b var dock att fixa mina flätor igen. Sorry Greg du är nog ingen stylist, håll dig till dina Hedgefonder. Eller vänta nu.. ;)

.. Min fina Zoe. Ha, så kul att dom skorna satt på hennes fötter. Hon är superproper i alla lägen annars. Jag förvandlar henne. Moahaha.

..nya Hooker Shoes. Damn dom skapade rubriker i helgen. Tack forever 21 för möjligheten till galna skor som inte kostar.

Var dålig på att använda min kamera i helgen, här är iaf Greg i taxin på väg till Gold Bar.

Igår var jag trött. Jättetrött. För trött. Och hemma med sjukt barn. En inte helt perfekt kombination. Men jag överlevde dagen och när jag slutade tog jag en välförtjänt nap. Eller ja, nap och nap. En 3 timmars sovstund för att vara exakt. När jag vaknade vid 8 snåret var jag allt annat än pigg. Kände mig som ett skadat djur med siktet inställt på mat, inte alls pigg för party.  Men jag ryckte upp mig, ramlade ur sängen och tog en iskall dusch. Skönt.
Åkte till Telma och gick till vår pizzeria. Bästa pizzan i stan, som jag nämt tidigare. Tåls att nämnas igen, nästan lika god som la Pizza i Barcelona. Killarna på pizzerian känner oss nu och frågar inte ens vad vi vill ha, bara slänger fram en slice och tar betalt för en cola. Bästa sättet att starta (och avsluta) en utekväll enligt mig och Telma.
Sen bar det iväg till Dressing Room, en bar/boutique/vintageaffär/allmänt vardagsrumshäng till goda toner av..... MIN SYSSLING! Jonathan djar där och det var så kul att träffa alla hans kompisar. Jag blev mer eller mindre påhoppad av samtliga besökare. "Oh, are you Sofie?? Jonny´s cousin? Wow, I´ve heard soooo much about you!" Kul. Träffade även Troy, en kändisfrisör från L.A som ska fixa mitt hår nästa vecka. Han ska göra en behandling så mitt hår blir tjockare och starkare så det kan växa långt och göra en lång klippning som han kallade det. Sedan ska han styla och göra något kul med min lugg, eller ja, vad han nu klipper det till. Tufft. Min personliga hårstylist. Troy, Brad Pitt´s ass som han själv kallar sig. Urskön. Plus att han bor två gator från mig, så det blir nog en del luncher med L.A skvaller framöver.

Efter Dressing Room åkte vi vidare till Pink Elephant som hade 4 års jubileum. Zoe´s kompis Erica hade bord så vi stack dit. Det var helt packat. En av vakterna uppmärksammade oss dock direkt, mycket tack vara min nya fina pin.
I love Johnny.
Jonathan fick mig att köpa den i hans ära på vintageavdelningen på Dressing room. Tack syssling, du fick i princip in oss. I ingången kom en man fram och hjäpte oss till bordet och var supertrevlig. Han stack sitt kort i handen på mig och sa:
"Om du får några problem ikväll eller någon gång, hör av dig. Och du är alltid välkommen hit". Senare såg jag på kortet, han var visst en av ägarna. Kan ju alltid vara bra.

Ikväll jobbar jag sent. Till midnatt, Zoe kommer dock hit runt elva, sen ska vi vidare ut. Är ledig imorgon bitti så om igår var wild night out... NYC, here we come. Again.

..blir aldrig tråkigt.

..är ingen höjdare. Alls. Igår blev Tara sjuk, pga mig sa hon. Tydligen så "proppade jag i henne mat" tills hon nästan sprack. Stackarn. Nu vet jag att det var inte pga av mig, hon har något virus som får henne att gå på toaletten ca 5 ggr i timman. Härligt. Fick mig att börja reflektera över när jag sjäv var liten och sjuk..


När jag var liten trodde jag att jag gjorde mamma och pappa en tjänst genom att vara sjuk. Då fick dom ju ledigt, himla bra tänkte jag. Att dom inte ville vara hemma med mig föreföll mig inte alls. Inte heller att dom hade fyra ungar som tog tur i att vara sjuka. Nej då, jag gav dom en ledig lyxig dag med mig.

Jag kommer ihåg en gång så väl. Jag var lite av en hypokondriker när jag var yngre och så en dag när jag hade en väldigt knepig feber blandad med säkert lungnflamation, hostade jag lite extra och sa till mamma;
"Jag behövde nog vara hemma idag."
Varpå hennes svar var
"Ok, då ses vi när jag kommer hem kl 3."
"VA?!? Ska du inte var hemma och ta haaand om mig??"
"Det får jag inte längre, du är äldre än 8 (eller var det 12) och då får man vara sjuk själv."
Ops, min plan pajade. Här hade jag en heldag planerad för bara oss, vi två. Skit. Nästa vecka var det bror Johans tur att vara sjuk. Vilken lyx. Han och mamma var hemma hela dagen, fy vad orättvist. Försökte desperat få Johan att verka mindre sjuk och sa saker som, "du härmar bara mig för jag var sjuk förra veckan!". Allt för att inte han skulle få min planerde lyxdag,
  Jag minns att det var just mamma som jag ville skulle stanna hemma med mig. Pappa var alldeles för produktiv när han var hemma. Han passade på att städa, laga mat, tvätta och störde helt min plan med mys och lungna puckar. Annat var det när mamma var hemma. Vi tittade på Lejonkungen 5 ggr om, åt bullar, glass, drack te med honung, åt fil eller ris och fck kall handuk på huvudet. Fast i pappas försvar, du var bra på att skämma bort mig med glass när jag var sjuk. Och lägga handen på huvudet var du bäst på, mycket större och kallare än mammas små händer. Var nästan lite kul att vara hemma sjuk. Eller, mer mysigt. Det kan jag fortfarande tycka. När jag är sådär småsjuk och bara vill halvsova framför en film och kunna klaga fram att "en coca cola skulle inte sitta fel" till den stackare som är i närheten.
Med allt detta sagt har jag två saker att säga:
För det första, jag ska ge Tara en såndär superdag hemma och skämma bort henne lite extra, om hon kan slita sig från datorn.
För det andra:
Mamma och pappa, FÖRLÅT för alla ggr jag varit hemma fusksjuk, oförsvarbart jag vet. Men förlåt, och TACK!

..i övrigt var lugn för min del. Asdis var här men jag hade ingen ork att gå ut i lördags. Zoe och jag kollade på film ist, och beställde pizza. Och åt alldeles för mycket godis. Och bestämde oss för att bli nyttiga följande morgon.
Sagt och gjort, kl 10am möttes vi upp utanför mitt drömhus San Remo på Central Park West. Vi gick hela parken runt, en rutt på 6 miles, underbart! Halvmaraton var i parken samtidigt, vi gick motströms löparna med varsin kaffe i handen. Var ett par hundra avundssjuka blickar som mötte oss.
Efter promenad, hem till mig för strech sen till east village och äta brunch på stammishaket Lil´Frankies med Telma, Asdis och Pattra. Min isländskor.
Sen hem. Himla skön söndag.

Idag hade jag släktträff med min favvosyssling Jonathan som bor här och jobbar som plåtis. Hel skön och vi har redan bokat in Thanks giving, jul, påsk, midsommar och allt man firar som släkt. Och yoga på onsdag kl. 8pm. Han anordnar nämligen yoga varje vecka i hans gigantiska loft i China town. I´ll be there!
Nu ska jag åka och möta Tresa och Julia. Julia kom idag och stannar en månad. Så mysigt!
Later.

..leker modebloggare och vill att Zoe ska fota mina nya fina boots från Guess, gick sådär. Min fina nyinköpta vintageväska syns dock bättre.

I fredags var jag och Zoe ute och gjorde upper east side osäkert. Oj vad kul vi hade! Vi startade kvällen på en fantastisk fransk restaurang där vi åt cheesplatter och truffle parmesan pasta. Så himla gott.
Fortsatte kvällen på olika barer och hamnade senare på Dorian´s. En riktigt sjysst klubb, dock såg alla män exakt likadana ut. Chinos i ljusare beiga toner eller ljus pastell, krispiga skjortor i fräsha färger, mycket propra frisyrer. Var en superkväll.
Träffade också Zoe´s farfar i deras Park Ave våning. Han är kallad modern tids Einstein och är ett matematiskt geni som är en av de hetaste kandidaterna till nästa Nobel pris i matematik. Han hade ett fast handslag och var oerhört sympatisk, att han dessutom tyckte  mina nya fina boots var "häftiga" gjorde det hela extra kul.

Mia och Måns, there you go ;) Ett par inlägg till morgonkaffet!

Dom superfina bilderna, (ska dock köpa ramar, snaaart!!) fick jag av Karl Lagerfelt på Chanel mobil art. Thank you uncle Karl!

Ush, blev sjuk över en promenad i soho igår. Det på fem minuter, blev stel i hela ryggen och nacken, månsterhuvudverk, och halsont. Jag och Telma kom då på den utomordentliga idén att supa bort verk och sveda. Gick till the Ward och x antal vinglas senare rullade vi in på NYC bästa pizzeria. 1 ave, 14 st. Kanske inte var det bästa valet dock. Ush. Vaknade upp imorse och fann min förmåga att vrida på huvudet borta, och insåg än en gång att alkhol inte alls löser problem, iaf inte förkyldningar. Rejäla sådanna.
Paul fyller år imorgon och har fest ikväll, hade sett fram mot det så mycket! Men vuxen som jag börjar bli efter gårdagens miss, prioriterade jag mig själv. Hoppas dom har kul utan mig. Men att döma av inbjudningskortet jag fick lär dom knappast ha tråkigt..

Har äntligen fått tag på bilder på Halloween festens absolut bästa outfit!
Tänk er Clark Kent komma springande med vinden i slipsen, slitandes sin skjorta för att förvandlas til.. Superman!!

Idag var ungarna lediga pga veterans day. Fullt upp för mig med andra ord. Speciellt efter att datorn gick sönder igår kväll. KAOS!!!
Hade iaf playdate idag, gick och såg Madagaskar 2, jag skrattade nog mest och högst av alla. Så. himla. bra!
Efter det, lunch på Diner, sen hem och leka, sen till parken, leka mer. Mysig dag som gick så mycket bättre än jag ens vågade önska imorse... Mina ungar är så underbara när dom är underbara haha..
Nu ska jag och Tresa på en dans-show. =)

.. och pratade om Mirandas och Steves framtid i Sex and the City-filmen. Så vackert beläget precis vid vattnet. När jag såg filmen blev jag helt till mig över detta lusthus och tänkte; dit måste jag gå!!! Men tänkte samtidigt; Man kan nog inte gå dit som dom gör i filmen och bara sätta sig, lär vara fullt med folk jämt. Sanningen är att det går att slå sig ner! Utan problem. Man måste gå en liten stig för att hitta hit, det förklarar nog lite folktomheten. Jag älskar att sitta här, korten nedanför är tagna från denna lilla udde vid vattnet, mitt i storstan.

En plats för att hedra minnet av Lennon finner du i Strawberry fields i Central Park, ett stenkast från the Dakota. Brukar vara överröst med blommor runtom, men nu var det någon som varit framme och dekorerat med klubbor och godis. Funkar väl det också.

1980, mördas John Lennon. Två blocks från mitt hus. Precis här utanför hans dåvarande hem, magnifika the Dakota.

Såg på dn.se att det ju var fars dag igår?!? Hade jag helt missat... Glad farsdag i efterskott far!!!!
Älskar och saknar dig massor!
Hade jag varit hemma hade du allt fått ett par strumpor och en marsipangris ;)
Älskar dig igen!!

Igår var jag, Malin och Telma i Brooklyn för lite vintage shopping på Beacon´s Closet. Älskar Williamsburg!! Så himla laidback och mysigt. Shoppade en ormskinnsväska, smycken och en, som mamma skulle sagt, häftig cardigan. En riktig tantcardigan, stickad i svart och guld zebra mönster. Fräck!

För att återkomma till rubriken... När vi steg upp från tunnelbanan och hade gått ca 5 meter, kom två japener framspringandes till mig. Dom fotade streetstyles i New York för den japanska tidningen P.S. Klart man ställer upp, så dom satte igång att fota. Dom tyckte om min stil och ville veta exakt var alla plagg kom ifrån och vad dom kostade. Komiskt att allt jag hade på mig var från olika reor och affärer som Daffy´s och Strawberry. Sedan bad dom mig att benämna min stil. Gud vad svårt. Blev streetchic, ush vilken pinsam benämning.. Efter kom vi på en bättre benämning, Hungover-style. För det ännu mer komiska i det hela var att kläderna jag hade på mig var exakt samma som utekvällen natten innan.. Bara andra skor. Ha.
Bilden kommer (förhoppningsvis) hamna i P.S i februaris issue, så den kommer ut i januari. Lägg det på minnet syster.
Självklart skröt jag om att syster och Måns med plupp bor i Tokyo, vilket dom båda tyckte var mäkta imponerande.

Nu ska jag käka frulle, sen blir det ut och gå i det fantastiska höstvädret, vill fota lite i Central Park. Idag är det alldeles krispigt ute, sol och kallt, varma färger. Underbart. Det är verkligen något speciellt med höst i NY.

..och självklart var vi på plats, plus Malin och Tresa kom lite senare. Var en bra spelning som vanligt, med lite nya låtar. Kul. Efter drog vi till en annan spelning, Sångaren i det bandet är tillsammans med Lyla, trummisen i Des Roar, och rumskompis med Ben, sångaren.
Riktigt bra spelning!!! Hans röst var helt otrolig, jag tyckte att den var lik Howlin Pelle, medan Telma tyckte han lät som Axl Rose.
Bra var det iaf. Mycket bra,
Blev pizza efter spelningarna sen tidig hemgång för att kompensera dom 1.5 h jag sov natten mellan fredag och lördag....

Med den obligatoriska Stella´n. Ölen. Och Telma´n. Kopmisen.

http://www.youtube.com/watch?v=c1CxJWfAOZ0

http://www.youtube.com/watch?v=6DTnpwM-WBk

Ord och mina bilder kan inte beskriva tumultet och glädjen valnatten, så här är två klipp!!

Haha, igår gick jag på min vän Ryder E Robinson´s gallery opening som han hade tilsammans med sin kollega Michael Sagato.
Jag fick veta att det skulle vara ganska uppklätt så snofsade till mig lite extra. När jag kom dit möttes jag at 5 gigantiska tvkameror, ett helt team med tvfolk och blev ombedd att skriva på ett papper där jag ger min tillåtelse att hamna på tv, MTV.
Jag skrev inte på... Så om jag är med i programet är jag ett suddigt ansikte..
Det var nämligen The Hills stjärnan Whitney Port som var där. Hon har en egen serie nu, the city. Hon är tillsammans med Sagato så hela hennes posse av kameramän var där. Helt galet.
Plus att jag och Telma var 2 av 10 tjejer av 100 tjejer där som inte var modeller eller filmstjärnor.. Har inte kännt mig så tjock på väldigt länge haha...

Tavlorna var faktiskt helt underbara! Måste dock gå tillbaka och se ordentligt igen, var så mycket folk att vi knappt såg en tavla. Så til next time folks!!

YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN! YES WE CAN!

Här är ögonblicket efter att Obama förklarades president. Champagnen är öppnad, festen kan börja!!

Och runt sex-snåret hittade vi en fotoautomat och förevigade kvällen.
På bilden ryms jag, Telma, Danny, Paul och Rob.

Vårt favvoband höll konsert på ett rooftop i Brooklyn. Hade nyc skyline i bakgrunden och ett femtiotal gäster festade, grillade och laddade för presidentvalet i goda toner. Helt underbar kväll, en av dom bästa jag haft sen jag kom!

Jag som flappergirl!

Färgerna i Central Park är helt enastående just nu. Speciellt i kontrast till byggnaderna bakom.

Så var vi på plats för Chanel mobil arts tour.
Helt helt fantastiskt! Kan inte riktigt förklara hur bra jag tyckte det var... Det var så magiskt, upprymt och fantasifullt. Nästan livsbejakande.
Det var inte väskor som gjorde mig så känslosam. Det var hela konseptet och uppbyggnaden av utställningen. Den gick in på bara skinnet och det var också tanken. Jag fick en mp3 med stämningsmusik och en röst som guidade dig genom hela utställningen. På så vis var jag hel isolerad och fast i konstens värld en stund.
Chanel har alltså bett en 15 tal konstnärer att utifrån inspiration av Chanels produkter skapa något visuellt. Mina tre favoriter:

Tänk att du står i en kloak i Paris. Allt du ser är en vattenpöl. I den reflekteras en Paris-gata med fullt liv. Du ser morgon bli natt, fåglar flyga, människor i fönstren, hör skratt och fransk sång, samtidigt som du hör det droppande ljudet av vatten som rinner ner från gatan i kloaken du befinner dig i.

Två fotografier av två kvinnor som konstant rör sig millimetervis. Du ser det inte riktigt, men känner det. Och rätt som du är ser du en av kvinnorna ta ett djupt andetag och du känner att du måste göra det själv, den döda, kalla bilden på kvinnan blir helt plötsligt levande.

I slutet av utställningen kommer du till två stora träd. Du får i uppgift att "empty you bag", dvs, skriva ner din innersta önskan på ett kort och hänga det i trädet. När jag gjorde detta blev jag helt tårögd, kändes så fint och jag skrev något som överraskade mig själv. Får se om det slår in eller inte.